• Leverans inom 1-3 arbetsdagar
  • Betala säkert med Klarna
  • 14 dagars öppet köp
Leverans till:
Sverige Sverige (SEK)
Byt land
Visa priser: exkl. moms | inkl. moms
Meny
Frågor? Kontakta oss!
0
Din varukorg
Welcome to our passion!

Hur väljer jag rätt teleskop?

Ställd inför den mängd olika teleskop som idag finns på marknaden frågar sig oftast den entusiastiske, men oerfarne nybörjaren: ”Hur väljer jag rätt teleskop?” För att kunna svara på denna fråga kommer vi att förklara skillnaderna mellan de olika teleskoptyperna, men för att detta skall bli meningsfullt är det viktigt att förstå en del grundläggande fakta om astronomiska teleskop och de presenteras nedan.

Tips: Om du känner att detta blir lite för mycket information som du behöver smälta ner kolla gärna denna snabbguide på våra mest rekommenderade nybörjarteleskop!

Öppning / optikdiameter är avgörande

Ett teleskops enskilt viktigaste faktor är dess öppning. Denna term syftar på diametern hos teleskopets huvudoptik, som kan vara antingen en lins eller en spegel. Öppningen är direkt kopplad till två mycket viktiga egenskaper: teleskopets ljussamlande förmåga (avgör hur ljusa observerade objekt framträder) och dess upplösningsförmåga (hur fina detaljer, som kan särskiljas).

Ju större teleskopets objektivdiameter desto mer ljus samlas in av teleskopet. Ett enkelt sätt att förstå varför är följande modell:

  • Ställ ut en bägare i regnet och mät vattennivån i bägaren efter en timme. Låt oss säga att vattennivån är 1 cm.
  • Ställ en annan bägare i samma storlek intill den första och placera en tratt över den som är större än bägaren. Tratten samlar in regn från en större yta och koncentrera vattnet så det hamnar i bägaren. Vattennivån är högre än i den första bägaren, låt oss säga att den är 2 cm.
  • Ställ nu en tredje bägare i samma storlek intill de andra och placera en större tratt över den. Den större tratten samlar in regn från en ännu större yta. Vattennivån är ännu högre, låt oss säga att den är 3 cm.

Teleskopets objektivlins eller spegel fungerar nästan exakt på samma vis. Optikdiametern bestämmer på vilken yta teleskopet samlar ljus. Ju större diametern är desto större är ytan. Sedan koncentreras allt ljus så att det får plats i din pupill.

Det finns andra faktorer som avgör ditt val av teleskop, men om du bara kommer ihåg en sak från denna artikel låt det då bli:

  Ju större optikdiametern är desto mer kan du se med ett teleskop.  

Modell: kikaren fungerar ungefär som en tratt
Ett teleskop med större optikdiameter samlar in mer ljus än en kikare med mindre optikdiameter. I denna modell representeras teleskopen som en tratt. Vänster: blotta ögat utan teleskop. Mitten: ett mindre teleskop. Höger: ett större teleskop.
Vattennivån i bägarna motsvarar hur mycket ljus som har samlats in. Ju högre nivån desto ljusare är bilden.

Häng inte upp dig på förstoringen

En av de första frågorna vi brukar få från en nybörjare är: ”Hur mycket förstorar teleskopet?”

Men just detta är mindre viktigt än man kan tro och just förstoringen är något som gärna fuskas med i produktbeskrivningar. Sanningen är att vilket teleskop som helst kan ge i stort vilken förstoring som helst. Men den högsta praktiska förstoringen begränsas av teleskopets öppning samt observationsförhållandena. Överskrids denna gräns, bryts bilden gradvis ner till oanvändbarhet. De företag som påstår att deras 60 mm teleskop kan ge goda observationsresultat med förstoringar upp emot 450x far med ren osanning.

I takt med att förstoringen ökar och bilden av valt objekt blir större sprids det insamlade ljuset över en större yta, vilket gör bilden dimmigare.

Den maximala förstoringen för ett teleskop är ca två gånger öppningen i millimeter. Dessa siffror är inte gjutna i sten och kan variera upp eller ner beroende på optikens kvalitet, observatörens syn och framförallt observationsförhållandena. Exempel: Ett teleskop med 150 mm optikdiameter klarar förstoringar upp till ca 2x150 = 300x.

  Det är nästan alltid observationsförhållandena som begränsar förstoringen, inte teleskopet. Nästan alla teleskop kan ge en tillräckligt stor förstoring för alla tänkbara objekt.  

Hur mycket förstoring är bäst?

För planeterna är det bäst att köra med den högsta förstoringen som fungerar under givna förhållanden. Ju högre förstoringen blir desto suddigare blir bilden. Den bästa förstoringen är den där planeten är tillräckligt stort för att se detaljer, men innan den blir alltför suddig.

Månen fungerar bra både med låga förstoringar och höga förstoringar. Låga när du vill se hela månen och höga när du vill zooma in på detaljer.

För de flesta andra objekt på himlen är det bäst med låga eller mellanhöga förstoringar. I vissa fall kan det till och med bli så att du inte längre får i hela objektet i synfältet om du förstorar för mycket.

Observera att den högsta förstoringen som fungerar på ett objekt kan variera mycket från natt till natt. Pröva med fördel olika förstoringar och välj sedan den förstoring som passar bäst just inatt.

  Större förstoring är inte alltid bättre.  

I detta exempel ser du Jupiter med tre olika förstoringar. Längst till vänster är den för liten för att kunna urskilja små detaljer. Längst till höger är den stor, men också alldeles för suddig. Bilden i mitten är precis rätt.
En öppen stjärnhop med något för hög förstoring. Du ser fler stjärnor men alla stjärnor är lite för suddiga för att ge en estetisk bild. Dessutom får inte längre hela stjärnhopen plats i synfältet. Du tappar lite av stjärnhopen mot kanten och tappar dessutom kontrasten jämfört med den glesare omgivningen.
Samma stjärnhop med lagom förstoring. Stjärnorna är skarpa och krispiga och du ser en del av omgivningen runt stjärnhopen. På så vis blir det mycket tydligare att det är en stjärnhop och inte bara ett antal valfria stjärnor. Bilden är allt i allt mycket mer estetiskt påtalande. Aningen mer förstoring kan vara okej också, men inte så mycket som på den första bilden.

Större är bättre, men…

Trots att teleskopets öppning är den enskilt viktigaste faktorn, finns det undantag från regeln att större är bättre och det är när det finns krav på bärbarhet. De största amatörteleskopen är verkligen stora och kräver antingen permanent montering i observatorie, eller att du har tillgång till ett antal starka, astronomiintresserade kompisar, som hjälper dig när det är dags att observera. Det finns en gräns, som bör dras mellan prestanda och portabilitet och denna varierar naturligtvis från individ till individ. Nybörjaren bör uppmuntras att satsa på ett teleskop, som passar hans eller hennes behov och som är lätthanterligt. Undvik att drabbas av ”aperture fever”. De, som blir ”infekterade”, får vid tillfrisknandet tyvärr oftast uppleva att deras monster till teleskop, oftast står i ett hörn och samlar damm.

Detta teleskop visar helt fantastiska vyer av stjärnhimlen. Men kommer du att transportera och sätta upp teleskopet regelbundet? Eller är teleskopet så stort att det kanske bara kommer att stå i huset och samlar damm?

Atmosfären är den begränsande faktorn

Den andra begränsande faktorn, för ett stort teleskop är för de flesta inte så självklar, men blir uppenbar efter ett par kvällar av obseverande. Jordens atmosfär begränsar hur mycket vi kan se.Stjärnor och planeter, observerade genom ett teleskop, förefaller ofta att deformeras, variera i ljusstyrka, etc., då ljuset passerar genom atmosfären. Denna effekt kallas av astronomerna förseeing och blir mer tydlig och besvärande i takt med stigande teleskopöppning. Detta fenomen drabbar oss särskilt vid observationer av månen och planeterna, där man ofta använder hög förstoring för att se de finaste detaljer. Högre förstoring, ökar också effekten av luftens turbulens motsvarande.

Graden av seeingens effekt, varierar beroende på en rad olika faktorer, som t.ex. observationsplatsens höjd över havet, topografi,m.m.. En genomsnittlig natt, på en genomsnittlig observationsplats, där begränsar oftast luftens turbulens den högsta användbara förstoringen till 250x – 300x. Detta betyder i praktiken att teleskop med större öppning än 8” eller 10” inte kan utnyttja sin fulla potential för ”high-powered viewing”. Teleskop med öppning större än 10” väljs oftast av observatörer, vars huvudintresse är ljussvaga galaxer, nebulosor och stjärnhopar. Dessa deep sky-objekt observeras oftast vid mycket lägre förstoring än planeter och där är seeingen ett mindre problem.

Bilden visar Saturnus i ett typiskt teleskop med ungefär 130 mm optikdiameter. På vänster sidan ser du hur Saturnus kan se ut med mycket värmedaller ("dålig seeing") i luften, till höger ser du den med lite värmedaller ("bra seeing"). Helt olika resultat i ett och samma teleskop, enda skillnaden är observationsförhållandena!

Hitta objekt på himlen: datorstyrning ja eller nej?

En av de större trösklarna för de som börjar med amatörastronomi är att hitta objekt på himlen. Det räcker inte att bara peka teleskopet åt ett valfritt håll och titta, utan man försöker att söka upp specifika objekt som planeter, stjärnhopar eller galaxer. Men vart på himlen är de?

Det klassiska sättet att hitta objekt är att använda en stjärnkarta (eller numera kanske en mobilapp) som visar stjärnhimlen. Där söker du vart objektet du vill observera befinner sig. Nästa steg blir att orientera dig på stjärnhimlen för att hitta det område som du har identifierat på kartan.

Självklart blir det lättare med tiden och du kommer att ta kortare tid att hitta nästa objekt ju oftare du gör det. Men du kommer aldrig ifrån att behöva söka objektet innan du kan titta på det.

Alternativet är teleskop med datorstyrning, så-kallad "GoTo". Det kan vara en medföljande handkontroll eller en mobilapp som styr teleskopet. I dessa fall kan du knappa in vad du vill se och teleskopet letar upp objektet själv.

Fördelar med att leta upp objekt själv:

  • Du tränar hela tiden att orientera dig på stjärnhimlen och lär dig därför stjärnhimlen mycket fortare än om du förlitar dig på en datorstyrning.
  • Du är inte beroende på att datorstyrningen fungerar felfritt.
  • Det kan vara en mycket rolig utmaning att behöva hitta själv.
  • Eftersom det tar en viss tid att hitta objekt kommer du att stanna på samma objekt och studera det längre. På så vis kommer du att se mer detalj på varje objekt.
  • Du är inte beroende på strömförsörjning.
  • Teleskop utan GoTo är billigare.

Fördelar med datorstyrning / GoTo:

  • Det går mycket fortare att hitta objekt. Detta är en särskilt stor fördel när du vill visa stjärnhimlen för barn som kanske inte har lika mycket tålamod.
  • Det är lika lätt att söka upp nya objekt som att "hälsa på" gamla kända objekt som du har tittat på förut. Därför kommer du sannolikt att studera fler olika objekt.
  • Du behöver inte lära dig orientering på stjärnhimlen mer än en basnivå.

Monteringen / Stativet

Den sista viktiga frågan, innan vi ger oss in på optikens område, är den om val av lämplig montering. Med montering menar vi den mekaniska delen som ofta sitter på ett stativ och som är till för att kunna peka teleskopet åt olika håll.

Teleskop levereras med antingen en altazimutal montering, som rör sig upp-ner (altitud) och vänster-höger (azimut), eller en ekvatoriell montering, som ställs in parallellt med jordaxelns lutning.

Alt-azimut (AZ) monteringar är i allmänhet lätta och enkla att använda och föredras ofta om teleskopet är avsett för observationer under både natt och dag. Monteringar av högre kvalitet är oftast utrustade med finjusteringar som medger långsam rörelse i båda axlar och dessa är praktiska att använda i förstoringar upp till runt 150x. Med lite övning går det även att köra med mycket högre förstoringar.
Dobsonmonteringen är en variant av altaz-monteringen. Monteringen är oftast byggd av plywood, med Teflon på glidytorna och är mycket stabil. Trots att Dobsonmonteringen inte är utrustad med några kontroller för finjustering, kan du med lite övning lätt följa objekt i förstoringar om 200x eller mer.
Ekvatoriella (EQ) monteringar är specifikt designade för astronomisk användning och rekommenderas inte för studier av jordiska objekt. Monteringen sätts upp på ett sådant sätt att den ena axeln ligger parallellt med jordens rotationsaxel. Därför är det mycket enklare att följa objektens rörelse över himlen: det räcker med att rotera den ena axeln med en konstant hastighet. Oftast går det även att utrusta EQ monteringar med en motor som automatiskt korrigerar jordens rotation. Har du för avsikt att börja med astrofoto är en ekvatoriell montering ett absolut måste.

Fördelar och nackdelar med AZ-monteringar:

  • Från början är det enklare att lära sig handhavandet.
  • Men du behöver alltid flytta monteringen i båda axlar för att följa objektens rörelse.
  • Lämplig för observation av objekt på jorden (landskap, båtar, fåglar, flygplan, ...)
  • De flesta AZ monteringar har inte någon motoriserad följning av objekt. Detta gör det mycket svårare för yngre barn då föräldrarna inte har möjlighet att ställa in objektet åt dem - objektet försvinner snabbt ur synfältet.

Fördelar och nackdelar med dobsonmonteringar:

  • Det billigaste sättet att montera ett tungt och stort teleskop.
  • Därför kan man få ett större teleskop inom en given budget.
  • Inte lämpligt för observation av objekt på jorden. Detta dock inte på grund av monteringen utan på grund av den typen av optik som används i dobsonteleskop. Se nedan.

Fördelar och nackdelar med EQ monteringar:

  • När du väl har lärt dig handhavandet är det enklare att följa objektens rörelse.
  • Men initialt är det svårare att lära sig handhavandet.
  • Går oftast att motorisera för automatisk följning av objekt.
  • En ekvatoriell montering är förutsättning för astrofotografering.

Optiken: olika typer av teleskop

Nu är det dags att prata om olika typer av teleskop. Som du har sett ovan har alla teleskop samma syfte: att samla så mycket ljus som möjligt och att möjliggöra olika förstoringar. Men olika teleskoptyper löser detta på olika vis.

De tre stora kategorier som är relevanta för nybörjaren är:

  • Refraktorer: teleskop som använder en objektivlins längst fram i tuben.
  • Spegelteleskop: teleskop som använder en stor spegel längst bak i tuben.
  • Katadioptriska teleskop: dessa lite modernare teleskop har ett krångligt namn. Teleskopet använder både speglar och linser.

Hur bra fungerar olika teleskoptyper för olika användningsområden?

Jämfört med varandra fungerar vissa typer av teleskop bättre än andra för vissa användningsområden. Nedan hittar du en sammanfattning på vad som gäller i vanliga fall för de tre vanligaste teleskoptyper för nybörjare. Observera att det alltid finns undantag men det här är en bra ledtråd.

  Refraktorer Spegelteleskop Maksutov
Lätt att bära / transportera

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Observationer: planeter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Observationer: nebulosor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Foto: planeter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Foto: nebulosor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Refraktorer

Refraktorn består enkelt uttryckt av en lång tub med en lins i ena ändan och ett okular i den andra. Refraktorn var den första typen av teleskop som började användas. Fortfarande ger de mest högklassiga refraktorerna på marknaden de absolut skarpaste bilderna för en given teleskopöppning.

Refraktorer kräver, jämfört med spegelteleskop och SCT, mindre underhåll och är därför mycket populära bland nybörjare. En refraktor lämpar sig även utmärkt för dig som inte har möjlighet att åka ut ur staden när du skall skåda stjärnhimlen. Galaxer och nebulosor går ändå inte att se särskilt väl från staden så du förlorar inte så mycket på att refraktorn har en liten öppning.

Refraktorteleskop passar bäst för de minsta nybörjarteleskop. Jämfört med spegelteleskop med samma öppning får du klart bättre skärpa. Den utmärkta skärpan är mest relevant för månen och planeterna. För ljussvaga nebulosor och galaxer är dock optikdiametern för liten.

Ovanstående fördelar är inte gratis. Större refraktorer tillhör de absolut dyraste teleskopen, räknat per millimeter öppning. Därför finns bara små refraktorer till nybörjare medan större refraktorteleskop ligger utanför de flesta nybörjares budget.

Stora refraktorer kostar åtskilliga tiotusentals kronor och är då fortfarande ”för små” för att betraktas som intressanta av den inbitne deep sky-observatören. För samma budget hade man kunnat få ett väsentligt större spegelteleskop som samlar mycket mer ljus och därför passar bättre till ljussvaga objekt.

Den ofta långa tuben med okularet placerat i den bakre ändan kräver ett högt stativ. Är stativet av undermålig kvalitet ger minsta lilla bris en skakig bild och omöjliggör observatiner vid hög förstoring.

Spegelteleskop

Spegelteleskopet använder en spegel, i stället för en lins, för att samla och fokusera ljuset. Den absolut vanligaste typen är Newtonreflektorn, som har en konkav (cirkulär) huvudspegel, placerad i botten av tuben. En mindre, plan sekundärspegel, är placerad i andra ändan av tuben och den reflekterar ljuset i 90˚ vinkel ut till ett okular, där du kan observera valt objekt. Newtonteleskopet ger den absolut största teleskopöppningen för en given summa pengar och ett instrument av hög kvalitet ger skarpa, kontrastrika bilder, som väl hävdar sig gentemot de bästa refraktorerna. Spegelteleskopets låga tyngdpunkt och okularets placering högst upp på tuben, ger bekvämt läge för observation och kräver en betydligt mindre och kompaktare montering än för en refraktor med motsvarande öppning.

Spegelteleskop ger den största optikdiametern inom en given budget. Det går tyvärr inte att använda spegelteleskop för naturskådning. Bortsett från detta är spegelteleskop den mest mångsidiga och ekonomiska teleskoptypen.

Stora spegelteleskop på Dobsonmontering, med en öppning om 10” och större, är bland de mest populära för de som huvudsakligen är intresserade av att observera ljussvaga deep sky-objekt. Dessa teleskop presterar, som bäst under en mörk himmel, långt borta från stadens ljusförorenade miljö. Ett mindre 4,5” till 8” spegelteleskop, monterat på en ekvatoriell, eller Dobsonmontering, är ett utmärkt val för nybörjaren med ett allmänt astronomiintresse.

Newtonreflektorn kräver då och då ett visst underhåll. I motsats till refraktorns linssystem, behöver spegelteleskopets speglar, för bästa prestanda, ibland kollimeras. Många nybörjare drar sig av denna anledning från att skaffa ett spegelteleskop, men så snart du kommit underfund med tillvägagångssättet, tar denna process endast några få minuter att utföra.

Ett spegelteleskops tub är, i motsats till refraktortuben, öppen framtill och detta medför att optiken i större omfattning utsätts för fukt och damm än i en refraktor. Använd av denna anledning gärna någon form av skydd till teleskopet, när detta står oanvänt. Trots denna försiktighetsåtgärd kan det så småningom bli aktuellt med rengöring, men innan du startar jobbet, kontakta oss och vi ger dig råd om hur du enklast genomför detta. Rengör inte speglarna, så fort du ser några mindre fläckar på spegelytan. Lite smuts, förändrar endast prestanda marginellt och kräver ingen åtgärd.

Katadioptriska teleskop

Du behöver inte komma ihåg det lite krångliga namnet "katadioptriska teleskop". Detta namn beskriver bara att teleskopet består av både linser och speglar. I själva verket är detta bara en huvudkategori där många olika teleskoptyper ingår:

  • Maksutov-teleskop
  • Schmidt-Cassegrain teleskop (SCT)
  • Edge-HD teleskop
  • ACF

Varje typ fungerar lite olika, men den grundläggande principen är alltid samma: En stor spegel längst bak i teleskopet samlar ljuset och genererar bilden som du sedan tittar på. En korrektorlins längst fram och ibland en till liten korrektorlins bakom spegeln korrigerar bildfel för att ge en bra skärpa. Anledningen att välja denna lite udda lösningen är att få ner den fysiska längden på teleskopet.

Maksutovteleskop, Schmidt-Cassegrain, Edge-HD och liknande är särskilt kompakta. På en given optikdiameter är dessa teleskop mycket kortare än spegelteleskop och refraktorer. Det gör dessa mondeller särskilt lämpligt när teleskopet inte får bli alltför stort rent fysiskt.

Maksutov-teleskop är enklast att tillverka av alla katadioptriska teleskop, men ändå med mycket bra bildskärpa. Maksutov fungerar bäst på månen och planeterna.

Schmidt-Cassegrain teleskop (SCT) är ofta dyrare på samma optikdiameter. De kan räknas som bra allround teleskop som inte har några särskilt stora nackdelar. Välj Schmidt-Cassegrain om du vill ha ett teleskop som skall fungera till nästan vilka objekt som helst men som inte får bli så stora som spegelteleskop med samma öppning.

Edge-HD och ACF är varianter av Schmidt-Cassegrain designen med ännu en korrektorlins som är placerat bakom den stora spegeln. Detta ger en bättre skärpa särskilt mot kanten av synfältet. Edge-HD och ACF är dock dyrare än Schmidt-Cassegrain teleskop.

Prisets betydelse

Priset spelar för de allra flesta en viktig roll vid beslut om teleskopköp, men det finns åtminstone tre prisrelaterade fallgropar du skall försöka undvika.

  • Köp inget lågpristeleskop i en ”snabbköpsbutik” med avsikten att först prova på hur det känns att observera himmelsobjekten och sedan, om intresset håller i sig, uppgradera till bättre utrustning. Många av dessa lågpristeleskop är av riktigt usel kvalitet och tar lätt död på ett spirande intresse hos den unge amatörastronomen. Med andra ord det blir oftast inte något annat, bättre teleskop.
  • Ge inte upp drömmen om ett eget teleskop då det kanske för stunden inte ryms inom din budget. Tag tid på dig och be gärna om råd. Det finns många prisvärda instrument som ger mycket god valuta för pengarna.
  • Slutligen, tillhör du en av de lyckliga få där priset är ett mindre hinder är mitt råd att tänk till två gånger innan du köper det största och dyraste teleskopet. Många av de stora, fullt utrustade teleskopen som används av erfarna observatörer är oftast för komplicerade att användas av någon som fortfarande försöker lära sig hitta rätt bland de vanligaste stjärnbilderna.

Intresserad av att fotografera stjärnhimlen?

"Kan jag ta bilder med teleskopet?" är en av de allra vanligaste frågorna vi får. Generellt får vi säga att astrofotografering tyvärr är ett område som snabbt kan bli mycket avancerat och dyrt. Men vi kan dela in det i flera olika områden:

Bilder av månen och planeterna kan du ta med nästan varje teleskop. Har teleskopet en motor som följer objektens rörelse över himlen kan du uppnå grymt fina bildresultat redan med enkla nybörjarteleskop. Enklast är att använda din mobiltelefon med en enkel adapter för att ansluta den till teleskopet. Alternativt fungerar det bra med systemkamera som dock inte alltid är lätt att ansluta till alla teleskop. Bästa resultat får du med specialkameror som är framtagna för planetfoto.

Med din smartphone kan du ta mycket trevliga bilder av månen och planeterna. Du kopplar mobiltelefonen till teleskopet med en enkel adapter.

Vill du ta bilder av nebulosor, galaxer och stjärnhopar blir det omedelbart mycket svårare. Här ställs höga krav på teleskopet och som minimiuppsättning behöver du:

  • En ekvatoriell montering.
  • Goto funktion (datoriserat teleskop).
  • Systemkamera eller en speciellt framtagen deep sky kamera.
  • En lösning för autoguidning.
  • Mycket tålamod och beredskap att lära dig alla steg som ingår i lyckad astrofotografi.
Bilder på galaxer, nebulosor, stjärnhopar och andra "deep-sky" objekt kräver tyvärr en ganska avancerat uppsättning samt mycket tålamod.

Tips: om du vill ta bilder av natthimlen men vill undvika krånglet och kostnaden för "riktig" deep sky foto kolla gärna så-kallade Star Trackers. Dessa är vridenheter där du monterar din kamera med vanliga vidvinkelobjektiv istället för att ta bilder genom ett teleskop. Med en tracker som Star Adventurer kan du redan nå flera minuters exponeringstid och ta otroligt fina bilder av stjärnhimlen - särskilt av stora objekt som vintergatan.

En "Star Tracker" kan vara ett lämpligt mellansteg om du redan vill ta bilder av stora galaxer och stjärnhopar, men inte vill krångla till det alltför mycket.

Slutkommentar

Vilket är då det rätta teleskopet? Det är ett beslut som måste fattas individuellt, men de tre viktigaste råden är:

  1. Det bästa teleskopet för dig är det du använder ofta. Ett stort, avancerat teleskop, för det mesta förvarat i en garderob är av föga värde.
  2. Du kan studera fler och ljussvagare objekt med ett större teleskop. Har du möjlighet välj med fördel det största teleskopet du har råd med och som känner att du fortfarande kommer att använda regelbundet.
  3. Köp från ett företag som är väl förtroget med både teleskop och astronomi och som ger dig support även efter ditt köp. Detta kan vara värt en del då du högst troligen kommer att ha massor av frågor. Rådet är att du väljer ett teleskop av bra kvalitet som är väl anpassat till de objekt du är intresserad av. Försäkra dig om att utrustningen är lätt att hantera och det är du själv och ingen annan som skall avgöra detta.

Lycka till med ditt val och hoppas du får många minnesvärda stunder under stjärnorna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få unika rabatter, erbjudanden, de senaste nyheterna, inspiration och mycket mer!

Genom att fylla i min e-postadress godkänner jag att Astro Sweden behandlar mina personuppgifter för att kunna skicka marknadsföringsmaterial som anpassats till mig enligt Astro Swedens integritetspolicy.

Din varukorg(0 artiklar)

Varukorgen är tom
Totalt: 0 SEK
Till kassan
Stäng