Carl Zeiss - en kort historia
Carl Zeiss är ett av de främsta märken inom många områden inom forskning, industri och även hobby: Inom cytologi, hematologi, mikrobiologi, patologi, gemologi, elektronik, mikrokirurgi, invitrofertilisering, asbestanalys, hästavel, gruvindustri, metallografi, petrologi, dental-lab m.fl. används Zeiss instrument flitigt och framgångsrikt. Att Zeiss har blivit så dominant inom optik på toppnivå är inte slump. Zeiss har en spännande och framgångsrik historia i och med det fantastiska engagemang som genomsyrar och genomsyrat verksamheten ända sedan 1800-talet.
Mikroskopet uppfanns som bekant i Holland för mer än 400 år sedan. Det sägs ibland att Galileo Galilei skulle ha varit delaktig i skapandet av mikroskopet. Detta är mycket osannolikt, men han har dock ägt en version han förbättrade från Cornelis Drebbels konstruktion som Galileo såg utställd i Rom 1624.
Den verkliga utvecklingen för mikroskopen tog fart under 1800-talet. Under förhållandevis kort tid uppkom många spännande nya tekniker inom mikroskopin, så som objektiv beräknade för prover i vatten, mikroskopkondensorn för att leda ljuset effektivaste vägen genom provet, etc. De allra flesta av dessa går att koppla till Carl Zeiss (höger) och hans optik-lab i Jena.
Tidigt insåg Carl Zeiss att det skulle löna sig att skapa optiken utefter det teoretiskt uträknade behovet för att få mer exakt optik. Tillsammans med Ernst Abbe (nedan t.v.), som var matematiker, utvecklades detta rationella sätt att närma sig mikroskopoptiken. På så vis kunde de sänka tillverkningskostnaderna med 25% samtidigt som Zeiss mikroskop blev mycket stabilare i kvalitet.
Emedan den bildproducerande optiken i mikroskopen utvecklats enormt under 17 och 1800-talet så hade det på belysningssidan hänt mycket lite. I många fall var ljuskällan, som antingen var himlen utanför eller ljuset från ett stearinljus eller en gaslåga, ojämn och besvärlig. Det kunde lätt göra att viktiga detaljer försvann i dunkla områden i synfältet eller blektes ut av för mycket ljus.
Ännu ett av de stora framstegen som gjordes på 1800-talet var Köhler-belysning. Som del i sin forskning om skålsnäckor var August Köhler (ovan t.h.) väldigt beroende av mikroskop. Det var under denna period som han förbättrade belysningen för att därigenom kunna göra bättre studier. Resultatet av detta arbete blev det som idag kallas Köhlerbelysning. En belysning som gör att ljuset från ljuskällan når näthinnan helt defokuserat medan ljuset från provet är fokuserat.
År 1900 blev han inbjuden att jobba för Zeiss optikfabrik i Jena. Där blev han kvar som fysiker och senare, parallellt, professor i mikrofotometri vid universitetet i Jena.
Tillsammans kunde Abbes färgkorrigerade objektiv, nya innovativa glassorter från Schott och Köhlers belysning nu föra Zeiss optik till en helt ny nivå.
Under åren sedan dess har flera fantastiska uppfinningar och optiska patent gjorts både inom Zeiss egna verksamheter och utanför. Metoder som faskontrast, för att framhäva annars genomskinliga detaljer, genom att utnyttja deras förmåga att bromsa ljuset och därigenom förskjuta dess fas. Eller polarisation där ett objets förmåga att vrida ljusets polarisation ibland beroende på våglängd utnyttjas för identifikation av t.ex. mineraler, spänningar i glas/plast, etc. Även DIC, där man använder polarisation för att separera två ljusstrålar från varandra medan man använder faskontrast och därigenom kan se skillnader i fasförskjutning. Fluorescens, där vi idag kan färga in delar av en cell mycket specifikt för att sedan kunna belysa dem med en våglängd som ger upphov till fluorescens, varvid vi ser mycket små detaljer under mikroskopet.
Arbetet och metoderna är många som ligger till grund för tekniken vi idag använder i Zeiss marknadsledande mikroskop. Klicka därför på mikroskopen nedan eller för den delen, ring om du inte finner det du söker, så skräddarsyr vi mikroskopet efter dina specifika behov!
0511-798 103
Gunnar Sporrong
mikroskopiansvarig
gunnar@astrosweden.se
