Frågor&Svar

Din kundvagn

Inga produkter ligger i kundvagnen.

Pris: 0kr

Visa innehåll

Innehåll

Din kundvagn är tom!

Sök produkt

Produkter

Reklam

E-handel avStarweb

Frågor&Svar

Jag är nybörjare och vill köpa ett teleskop. Vad ska jag välja?

Teleskop med fotomöjligheter, vad behövs?

Vad kan jag se genom teleskopet?

1. Jag är nybörjare och vill köpa ett teleskop. Vad ska jag välja?

Att välja teleskop
När man som nybörjare ska köpa ett teleskop kan det vara svårt att veta vilket man ska välja ur det tillsynes oändliga urval som finns. Det finns flera olika sorters teleskop, med olika monteringar (stativ) och användningsområde. Här kan du läsa lite om de olika typerna och läsa om hur man väljer teleskop beroende på ekonomi, observationsplats och intresse.

Ljusförorening ovanför en stad Störande gatubelysning Ljusförorening i Europa Dålig seeing (luftdallring)	Observationsplats Det viktigaste att tänka på när man funderar på att köpa ett teleskop är varifrån man ska observera. Det är lätt att tro att det egentligen saknar betydelse. Men faktum är att det förmodligen är den största anledningen till att man tröttnar på amatörastronomi. Det spelar ingen roll om du har en enkel 60 mm refraktor eller ett 14 tums spegel- teleskop. Är observationsplatsen dålig (utifrån flera aspekter) så blir antalet observationer färre och färre tills dess att man börjar syssla med annat istället. Ljusförorening och dålig seeing Bor du i tättbebyggt område, samhälle eller stad, då har man ofta problem med störande ljus från gatlampor, fasadbelysningar, billyktor osv. Infallande ljus i teleskoptuben kan kraftigt försämra bilden. Det går i viss mån att åtgärda men många gånger behöver man då bygga om sin teleskoptub. Störande ljus vid okularet går att åtgärda med hjälp av en ögonmussla. Även om man inte har störande belysning i närheten så kan ströljus från ex ett större samhälle eller stad åstadkomma en ljusgloria, en upplyst svag dimma ovanför staden. Den allra tunnaste dimma blir synlig. Det är få dagar om året som luften ovanför en stad är tillräckligt mörk för att ge hyfsade observationsförhållanden. I en stad med mycket asfalt och betong som suger åt sig värme under dagen kommer att avge denna under den kyligare kvällen och natten. Luften kommer då att dallra och ge dålig seeing. Även om himlen kan vara mörk och fri från ljusförorening så kommer den att dallra vilket suddar ut små detaljer på månen och planeterna. För den som bor i en stad eller större samhälle är möjligheten att kunna utföra bra observationer mycket begränsade. Det beror till stor del på hur pass mycket ljusförorening det finns. Vissa samhällen släcker ner en hel del gatubelysning, medan andra låter lamporna vara på. Den enda egentliga lösningen på problemet är att åka utanför samhället/staden och observera och då får vi problem nummer två på halsen. Teleskopets storlek, smidighet, transportmöjlighet och huliganism. För mer info om ljusföroreningar i Sverige, besök www.ljusstyrkan.se Här kan du hjälpa till att påverka beslutsfattarna lokalt och regionalt.

Två bilder som verkligen belyser problemet med ljusförorening. Båda bilderna är tagna med samma exponerings- tid och över samma del av himlen med Orions och Oxens stjärnbild i centrum. Plejaderna är synliga i övre delen. Den vänstra bilden är tagen i en stad med ljusförorening och den högra är tagen där det inte finns någon ljusförorening. Bilderna är lånade från © Terence Dickinson

Billiga teleskop duger inte åt någon. Står det att man kan förstora över 250x så bör det anses som en varningssignal! Risken finns att det bara plockas upp en gång för att sen för alltid stå och samla damm i någon garderob! Hög förstoring i ett litet teleskop ger en dålig suddig bild med låg kontrast. Populära nybörjarteleskop Enkelt teleskop med bra optik! Teleskop med motor i R.A. Första bra att ha tillbehöret. Teleskop med GO-TO funktion. Varför leta efter objekten när man kan observera dom i stället?	Det allra första teleskopet Vilket teleskop man väljer är först och främst en ekonomisk fråga. Det finns massor av billiga kikare och teleskop. Väljer man ett sådant så är risken att man får ett dåligt teleskop med följden att man antingen får köpa ett nytt, eller tröttnar. Vad bör man tänka på när man köper sitt första teleskop? Optisk kvalitet Ett teleskop med dåliga linser eller speglar är bokstavligen att kasta pengarna i sjön. Det finns massor av teleskop i leksaksaffärer, stormarknader där man gör reklam för hur stor förstoring de har. Det är inte intressant och ser man sådan reklam ska man absolut inte ens tänka på att köpa det. Vad som betyder något är optikens kvalitet! Två teleskop som kan se exakt likadana ut har kanske en prisskillnad på åtskilliga tusen kronor. Extremt bra refrakorteleskop kan kosta hur mycket som helst. Generellt sett så kostar linsteleskop mer än spegelteleskop. Förstoringsgraden. Man bör se upp med reklam som handlar om hög förstoring. Bortse från förstoringen. Man kan säga att den maximalt användbara förstoringen på ett teleskop är öppningen i tum x 50. Har teleskopet en öppning av 60 mm, dvs. 2.3 tum så är den maximala förstoringen 2.3 x 50 = 115x.

Bra okular kostar. Bra okular till något lägre pris	Okularet, dvs. den linsen man tittar i, är lika viktig ur kvalitetssynpunkt som linsen/spegel. Är okularet dåligt, så blir bilden du se dålig oavsett hur bra resten av optiken än är. Ska man välja ett teleskop så bör man i första hand ta ett som har 1.25 tums okular Det vill säga, diametern på okularet är 1.25 tum, dvs. 31 mm. Mindre okular, 0.96 tum eller 24.5 mm, är inte så bra i högre förstoringar. Det beror huvudsakligen på att ju högre förstoring desto mindre blir öppningen i okularet och därmed svårare att titta i. Teleskop med möjlighet för användande av 2" okular ökar på möjligheterna och kvalitén på det visuella och fotografiska resultatet.

Stabil montering Montering för seriös astrofotgrafering	Stativet (Montering) Ett tungt teleskop på ett klent stativ är en katastrof! Minsta lilla man stöter till teleskopet så gungar det en bra stund innan det stannar. Blåser det lite, så står det aldrig stilla. Ett bra stativ ska ha starka ben! Det är bättre med att överdimensionera stativet än tvärtom. Man kan använda antingen ett vanligt fotostativ om teleskopet är mindre. För större teleskop krävs ordentliga stativ och gärna då sk. ekvatoriell typ, med två roterbara axlar. Det finns fins ekvatoriella stativ i prisklasser från 500:- och uppåt. Ett bra stativ för visuellt bruk kostar 3-7000:-. När man köper ett teleskop så brukar det även finnas ett stativ. I många fall kostar stativet mer än själva teleskopet. Riktigt bra stativ med motorer för att kunna följa stjärnorna vid astrofotografering är mycket dyra. 10-15.000:- får man räkna med om man vill ägna sig åt seriös astrofotografering.
Testa teleskopet på stativet innan du köper. Ge teleskopet en lätt knuff på sidan. Om teleskopet stannar helt på 3-4 sekunder är stativet bra. Kika gärna i okularet så att du ser att det verkligen står stilla. I de allra flesta fall beror detta på stativets ben. Om det är klena träben eller tunna aluminiumprofiler så räcker de oftast aldrig för en montering plus ett teleskop. Stativben av runda aluminiumrör är bättre, men bäst är stålrör. Teleskopet bör aldrig väga mer än max 3/4 av vad stativet kan bära. Helst bara hälften eftersom man kanske ska använda kamera, en extra större sökare, m.m.

APO Refraktor - Teleskopens Rolls Royce.	Teleskoptyper Det finns i huvudsak tre typer av teleskop, refraktor, reflektor och lins-reflektor. Refraktorn, linsteleskopet, är det vanligaste teleskopet. Det består av en eller flera linser längst fram och ett okular, liten utbytbar tub med linser längst bak där man tittar. Refraktorn hittar du inte bara i astronomiska teleskop utan av även som fågelkikare, prismakikare av alla de storlekar. Alla bygger på samma princip. Refraktorteleskop görs kommersiellt i storlekar upp till 6 tum (15 cm) linsöppning. Däröver blir de alltför dyra att tillverka. Refraktorn görs i en mångfald, bra teleskop av hög kvalitet ner till rent ut sagt dåliga exemplar som ofta sälja i leksaksaffärer eller stormarknader. Skillnaden ser man ofta på prislappen. En bra refraktor kostar ofta från 2-3000:- i motsats till de sämre som ofta kostar under 5-600:-.
Billiga teleskop lider ofta av dålig optik. Färgfel är ofta en regel. I höga förstoringar så är teleskopet i stort sett oanvändbart. Att betala 500:- för ett så kallat astronomiskt teleskop i en leksaksaffär är att kasta pengarna i sjön. Det är det bästa sättet att få ditt barn, eller dig själv att tappa lusten för astronomi. De allra bästa refraktorteleskopen kostar från 10-30.000 och uppåt. De kallas allmänt för APO. Dessa teleskop har linser i olika material och av mycket hög kvalitet och ger inga färgfel. Därav priset. Något billigare varianter av APO-teleskop finns, de sk ED-teleskopen i prislägen från 5-6.000. Den optiska kvaliteten i dessa är mycket bra.

	Newton-reflektorn är det vanligaste spegelteleskopet. Det består av en förstorande spegel i botten av en tub och en lite snedställd spegel i andra änden. Ljuset träffar den stora spegel och studsar upp mot den lilla spegeln som reflekterar ljuset in i ett okular som sitter högst upp på sidan. Newton-teleskopet är det billigaste teleskopet att tillverka och görs i stort antal och i varierande kvalitet och storlek. Man brukar säga att ett Newton-teleskop ger störst teleskop för pengarna. Till skillnad från refraktorn ger spegelteleskop generellt inga färgfel.
Priset per cm öppningsdiameter är mycket mindre än hos en refraktor. En bra Newton-reflektor kostar från 2-3.000 och uppåt. Priset styrs ofta av vilken montering och stativ som teleskopet sitter på. En bra montering kan kosta 3-5 ggr mer än själva teleskoptuben. En Newton-reflektor med spegeldiameter på 10 tum kan kosta mindre än en refraktor med bara 3-4 tum. Till skillnad från refraktorn som har sin begränsning vid 6 tum, så finns det kommersiella reflektorteleskop med diametrar på upp 20 tum. Hemmabyggare som själva slipar sina speglar har gjort reflektorspeglar upp till 40 tum eller ännu mer. Newton-reflektorn är i stort sett den enda teleskoptypen som man med framgång kan tillverka själv.

	Schmidt-Cassegrain är en blandning mellan lins- och spegelteleskop. I botten finns en spegel, precis som på Newton-reflektorn, men längst fram i tuben finns även en lins, som på refraktorn. Detta hänger ihop med att spegeln är sfäriskt formad och kräver en lins längst fram för att korrigera fel i bilden. En av fördelarna med Schmidt-Cassegrain-teleskopet är formatet. Det kan göras betydligt kortare än motsvarande Newton-teleskop och därmed lättare att hantera. Men man bör tänka på att själva tuben är betydligt tyngre än en Newton-tub. En 10 tums Schmidt-Cassegrain är ungefär vad en person kan hantera själv med visst mått av säkerhet.
Schmidt-Cassegrain-teleskop är betydligt dyrare än motsvarande Newton. De ligger gott och väl i prisklass med refraktor-teleskopen, men kan göras större. De finns i storlekar från 5 tum och upp till 16 tums öppning. Prismässigt hamnar de mellan 10-25.000:- (det finns de som kostar upp emot 250.000:-) beroende på hur avancerad själva monteringen och stativet är. De finns som datorstyrda och GPS-utrustade teleskop. Schmidt-Cassegrain-teleskopen är de mest avancerade teleskopen om man även tar med montering och stativ. Det finns många finesser och tillbehör vilket gör dem till eftertraktade teleskop, framför allt bland astrofotografer. Som begagnade står de bra värdemässigt och förlorar egentligen inte mycket i värde under första åren.

	Maksutov-Cassegrain är en vidareutveckling av Schmidt-Cassegrain. Skillanden är inte så stor och för en oinvigd så kan man egentligen knappt se någon skillnad. Den främre linsen i en Maksutov-Cassegrain är annorlunda formad (buktar inåt) vilket gör att att man kan få ett ännu mer komprimerat teleskop. De finns i stort sett samma storlekar som Schmidt-Cassegrain. Från 3 1/2 tum och uppåt. De ligger i ungefär samma prisklass, eller något billigare.
Maksutov-Cassegrain finns i många varianter som spotting scope och teleobjektiv till kameror just därför att den är mera kompakt än Schmidt-Cassegrain. Maksutov-Cassegrain lämpar sig som små portabla teleskop och det finns en rad datorstyrda teleskop som man lätt kan stoppa ner i en resväska. De har i allmänhet hög kvalitet, även om det här och var tillverkas teleskop av något sämre optik. Men generellt sett så finns det färre dåliga teleskop bland Schmidt-Cassegrain och Maksutov-Cassegrain än man kan hitta bland Newton-reflektor och refraktorer.

	ACF/HD teleskop är ytterligare en vidareutveckling av amatörteleskopet som nu mer och mer börja likna det de professionella astronomerna använder. Med den helt nya Advanced Coma-Free (ACF) optiken och Ultra-High Transmission Coating (UHTC). Med utgångspunkt från den klassiska Ritchey-Chrétien designen har man lyckats att skapa en ny optisk design med samma flata komafria synfält men till en bråkdel av priset. Denna form av komafria optik är bland det bästa man kan använda då det gäller astronomifotografering och används därför av stort sett alla professionella astrofotografer världen över.

Ett teleskop som har allt!	Hjälpmedel, trevligt att ha! Av de moderna hjälpmedlen som nu förtiden sitter även på många enkla amatörteleskop så kommer GO-TO på en klar förstaplats! GO-TO innebär att man har ett liten dator inbyggt i teleskopet som hjälper en med att hitta runt på himlavalvet. Fusk säger många från den "gamla skolan" men ett fantastiskt hjälpmedel för nybörjaren som inte kan något om stjärnhimmeln.
För att teleskopet ska "veta" var på himmeln objekten finns måste det få en säker utgångspunkt. Ett par välkända ljusstarka stjärnor, datum, klockslag och plats är vad som behövs. På vissa modeller fins ytterligare hjälpmedel i form av GPS som gör att teleskopet själv matar in denna information från GPS satelliterna. Nu för tiden finns även självkalibrerande varianter som bekräftar koordinaterna med en inbyggd liten kamera. Hjälpmedlens topplista Motor i RA. Kompenserar för jordens rotation vilket gör att objektet stannar kvar i synfältet då man t.ex. byter okular eller växlar observatör. Motorer i båda axlarna (RA - DEC) Gör så att man kan styra teleskopet med handkontrollen i alla riktningar. GO-TO. En funktion som hjälper till att finna objektet ute i det stora Universum. GO-TO lär även observatören var olika objekt finns. GPS. Hjälper observatören att samla in uppgifter till teleskopet, plats, datum och tid. Motorfokus. Hjälper observatören och astrofotgrafen att finna skärpan utan att stöta teleskopet. Inbyggd kamera. Gör hela inställningen med hjälp av GO-TO ocg GPS helt automatisk. Högtalare. Berättar för observatören vad denna ser och kan förvänta sig. Informerar om objketets avstånd storlek mm. Videoskärm. Leverera bilder från teleskopet och film och stillbilder gällande aktuellt objekt. Detta i kombination med högtalare ger en multimediashow som inte lämnar någon oberörd! En helt fantastisk upplevelse!

	Astronomifotografering Förutsättningar när det gäller CCD fotografering så är det i princip samma grundförutsättningar som ska stämma som när man fotograferar med en konventionell systemkamera. Man behöver bra seeing dvs. klart fint väder med så lite turbulens i atmosfären som möjligt. En stabil montering med god följningsförmåga. Skärpan måste ställas väldigt noggrant och slutligen, så lång exponeringstid som möjligt. Väder När det gäller vädret så är det ju inte mycket man kan göra åt det. Det kan vara väldigt frustrerande att i veckor gå och spana in himlen, kolla vädret på TV: n, Internet osv. utan att se den minsta lucka.
Men det är bara och bita ihop, det fina vädret kommer till sist och då gäller det att vara beredd!När du kikar upp på himlen och ser vintergatans band eller om stjärnorna inte ”blinkar” då vet du att förutsättningarna är riktigt bra. Ett annat bra test är också om du bor i närheten av en större stad och ser att det inte lyser upp över den. Då är luften klar och fin och då sprids inte ljusföroreningarna lika lätt. Den plats som du väljer att fotografera ifrån ska vara så mörk som möjligt för CCD kameran påverkas väldigt lätt av ströljus. Avskärma dig från omvärlden med hjälp av filtar, presenningar, plank eller varför inte bygga något permanent! Det enda ljus som behövs och bör användas i närheten av din uppsättning är egentligen det ljuset som kommer från dataskärmen. Detta i sin tur bör du dra ner så mycket som möjligt genom att ändra monitorinställningen och gå över i nightvission mode i programmen som du använder. Man kan även avskärma ljuset genom att sätta fast något på skärmen t.ex. en röd genomskinligt plastskiva. Montering med god följningsförmåga När det gäller montering och följning när man använder CCD kamera så behöver den inte vara riktigt lika bra som med en vanlig kamera. Man kan ta många kortare exponeringar som man sen lägger ihop med hjälp av något bildbehandlings program t.ex. Maxim DL eller Astrostack. Man kan ta många bilder utan att bry sig om kostnaden och sen bara välja ut dom allra bästa. Givetvis så ska man försöka få det hela så stabilt och bra som möjligt, då kan man ta längre exponeringar som resulterar i ännu bättre bilder. Guidning ett måste om man vill fotografera Deep Sky objekt Det kvittar nog nästan vilka grejor du sätter upp så måste du ha hjälp av någon form av guidning. Det finns en hel del lösningar på detta: • Ofaxisguider, en liten anordning som du sätter mellan kameran och teleskopet som vinklar upp lite av objektet som du fotograferar till ett hårkors okular. Där får du sen sitta och följa hela förloppet och göra små korrektioner med hjälp av handkontrollen till dit teleskop. Nackdelar med denna metod är att du oftast har väldigt svårt att hitta en bra följestjärna. Området som du har att leta på kan vara väldigt begränsat pga. det lilla CCD chippet (beroende på vilken typ av guidkamera man har). • Guideteleskop, ett mindre teleskop monterat ovanpå ditt huvudteleskop. Här kan du välja vilken metod du vill guida på. Antingen sitter du och följer guidestjärnan visuellt med ett hårkors okular eller så monterar du ytterligare en CCD kamera (eller en webbkamera) i guideteleskopet och guidar via datorskärmen. Jag använder mig själv av den sistnämnda metoden som är både bekvämare och bättre. En stor fördel med guideteleskop är att du kan vrida runt och vinkla rätt så mycket i din jakt på en bra guide stjärna. Har du inte möjlighet att använda någon av ovanstående metoder så misströsta inte. Då återstår ytterligare ett alternativ. ”Slev and sum”. Du testar hur länge dit teleskop kan följa utan att det bildas ”stjärnspår” (stjärnorna blir ovala) på dina bilder. När du väl har kommit fram till det genom att minska exponeringstiden tills att stjärnorna är runda så är det bara att ta så många bilder av objektet som du kan. Begränsningen med denna teknik är att bilden måste beskäras en del eftersom den del av bilden som inte blir med på alla exponeringar (i och med driften) måste tas bort. Man kan inte heller räkna med att få med dom svagaste objekten på det här sättet. Astronomifotografering är en ganska svår konstart i sig. Det krävs koncentration och envishet! Man kan ganska lätt komma igång med att fotografera månen och planeterna och rådet är just att börja med det. Steget härifrån ut i Universum är är stort. Deep Sky foto kräver välballanserad, minutiöst välinriktad, nedkyld, välguidad utrustning. Vi på AstroSweden AB kan det här ganska bra efter 10 års egna erfarenheter. Har du frågor när det gäller detta så tveka inte. Vi hjälper gärna till. Mvh //Micke & Christer

Till toppen

2. Teleskop med fotomöjligheter, vad behövs?

Fråga är inte lätt att ge ett enkelt svar på! Precis som astrofotokonsten kan vara otroligt svårt. Det kan och andra sidan vara ganska lätt och det enkla svaret blir då även att man kan astrofotgrafera i princip i vilket teleskop som helst! Frågan är bara, på vilken nivå vill du lägga dig?

Att fotografera månen och planeterna med ett resultat som man ser att det är månen med kratrar och t.ex. Jupiter med fyra månar kan du i princip göra med ett av våra billigaste teleskop.

Med en enkel digitalkamera eller webbkamera kan man komma en bit. För att nå ett bra resultat krävs däremot att man kan fästa kameran och ha en någorlunda stabil montering (stativ) som gör att du får ett stadigare underlag för ditt fotograferande och videofilmande som man oftast använder sig av då det gäller planetfoto.

Detta sagt om planeter och månen. Vill man ta steget ut i Universum och prova på Dee Sky foto är det en helt annan visa! Här kan man nå resultat som man kan ana en viss struktur i objekten med t.ex. detta teleskop. Teleskopet är utrustat med motorföljning som motverkar Jordens rotation och ger därmed möjlighet att ta lite längre exponeringar som Deep Sky objekt kräver. Man kan dock ej förvänta sig längre delexponeringar än kanske 30 sekunder vilket gör att man inte kan nå något riktigt bra resultat då det krävs minst 4-5 minuters delexponeringar och gärna någon form av guidning då man exponerar objektet med huvudkameran.

Att man har en huvudkamera innebär också att man har en sekundärkamera som man använder till guidning. Nu förstår du kanske att prislappen så sakta stiger uppåt. För att kunna hänga på kamera, guidekamera, guideteleskop eventuella filterhjul mm. mm. krävs en montering som både är exakt och slitstark. 10,12 15 kg kommer man lätt upp i och då krävs en montering av den här typen: EQ6. Då får man ingen tub till, att rekommendera är någon form av refraktor eller OTA typ: Astro ED 102mm eller Bresser 6tum Maksutov/Newton

Till det behöver man ett guideteleskop, guider och mjukvara att styra det hela med t.ex.Astro 80mm guideteleskop och en guidekamera, QCam5 En dator krävs om man inte går på denna modell av guider, Baader Stand Alone.

Man kan också gå på det spåret jag själv tagit: 12" Meade LX200 ACF
Då får man en arbetshäst som man kan montera en refraktor på som ger många möjligheter. Man kan då fotografera med den stora tuben och nå riktigt djupt in i Deep Sky världen. Samtidigt kan man då som sagt använda en mindre refraktor som rider ovanpå som man kan fota Wide field med (stora områden).

Så som sagt, ingen enkel fråga att svara enkelt på! Hoppas ni fått ut något av min vägledning. Ni får gärna ringa mig om ni har några frågor. Micke: 070 5560801. Kika även gärna in på AstroSwedens galleri för inspiration. Eller på min hemsida: http://skafar.com

Mvh //Micke

Till toppen

3. Vad kan jag se genom teleskopet?

Filmen illustrerar ungefär det man kan se i ett teleskop. Den verkliga bilden är betydligt finare då man inte ser stjärnfärgerna i denna film. I filmen finns bara en handfull av alla tusentals spännande objekt som finns där ute!